Det viktigaste är att plack/biofilm avlägsnas varje dag. Plack är en tunn bakteriebeläggning som fastnar på tänderna, vid tandköttskanten och mellan tänderna. Om plack får ligga kvar ökar risken för både karies, det vill säga hål i tänderna, och tandköttsinflammation/tandlossning, parodontit.
Varför är plack/biofilm viktigt?
Plack/biofilm innehåller bakterier. När bakterierna får ligga kvar på tänderna kan de bidra till syraangrepp och karies. Vid tandköttskanten och mellan tänderna kan de också orsaka inflammation i tandköttet. Om inflammationen fortsätter under längre tid kan det hos känsliga personer bidra till tandlossning. Målet är därför inte att “borsta hårt”, utan att rengöra noggrant och regelbundet på alla ytor där plack fastnar.
Är samma råd rätt för alla?
Nej. Munhygien behöver anpassas individuellt. Det beror bland annat på hur tätt tänderna sitter, om det finns fyllningar, kronor, broar eller implantat, om man har blottade tandhalsar, muntorrhet, ökad kariesrisk eller tecken på tandlossning.
Vissa personer bildar mer plack och tandsten än andra. Det kan bero på flera saker, till exempel salivens sammansättning, bakteriefloran i munnen, ärftliga faktorer, mediciner, rökning, kostvanor och hur lätt eller svårt det är att komma åt att rengöra.
Personer som har blödande tandkött, tandköttsinflammation eller tandlossningsproblematik kan därför behöva vara extra noggranna. För vissa räcker det inte med en enkel standardrutin, utan man kan behöva lägga mer tid på rengöring vid tandköttskanten och mellan tänderna.
Borsta tänderna två gånger per dag, morgon och kväll. Det viktigaste tillfället är på kvällen innan du går och lägger dig, eftersom salivproduktionen minskar under natten och tänderna då blir mer utsatta.
För de flesta räcker det att borsta i cirka två minuter varje gång. Försök att borsta systematiskt så att alla ytor blir rena: utsidan, insidan och tuggytorna. Var extra noggrann vid tandköttskanten, där plack ofta samlas.
Vissa behöver borsta längre - se [Grundprincipen] ovan
Både eltandborste och vanlig tandborste kan fungera bra om tekniken är god. En eltandborste kan vara lättare för många eftersom den gör en stor del av rörelsen själv. Håll borsten stilla några sekunder på varje tand och följ tandköttskanten noggrant.
Om du använder vanlig tandborste bör du använda små, mjuka rörelser och undvika att borsta för hårt.
Behöver du hjälp - ta med tandborsten till tandhygienisten så får du individuell hjälp.
Ja. För hård borstning kan skada tandköttet och bidra till blottade tandhalsar. Använd en mjuk tandborste och låt borsten göra jobbet. Vid eltandborste räcker det att föra borsten långsamt från tand till tand.
Använd tandkräm med fluor. Fluor stärker emaljen och minskar risken för karies. För vuxna rekommenderas oftast fluortandkräm med cirka 1450 ppm fluor. En till två centimeter tandkräm på tandborsten är lagom för vuxna.
Många klarar sig bra med fluortandkräm två gånger dagligen. Fluorskölj kan vara bra för personer med ökad risk för karies, muntorrhet, många lagningar, tandställning, blottade rotytor eller tidigare mycket hål.
Använd helst fluorskölj vid ett annat tillfälle än direkt efter tandborstning, så att du inte sköljer bort tandkrämens fluor. Fråga tandläkare eller tandhygienist om du är osäker.
Tandtråd passar bäst där mellanrummen är trånga och tandtråden går ner utan att skada tandköttet. Använd gärna tandtråd en gång per dag, helst på kvällen.
För försiktigt ner tandtråden mellan tänderna och följ tandens sida med mjuka rörelser. Undvik att “snäppa” ner tandtråden hårt mot tandköttet.
Mellanrumsborstar används när mellanrummen mellan tänderna är lite större. De är ofta mer effektiva än tandtråd vid öppnare mellanrum, vid blottade tandhalsar, broar, implantat eller om man har haft tandlossningsproblem.
Mellanrumsborsten ska fylla ut mellanrummet lagom. Den ska gå in med lätt motstånd, men inte tvingas in. Om den är för liten rengör den sämre, och om den är för stor kan den skada tandköttet. Fråga gärna vilken storlek som passar dig.
Blödning beror ofta på inflammation i tandköttet, vilket vanligtvis orsakas av plack som legat kvar. Om du fortsätter att rengöra noggrant brukar blödningen ofta minska efter några dagar till någon vecka.
Om det fortsätter blöda, gör ont, luktar illa, smakar dåligt eller om du är osäker bör du kontakta tandvården.
Ja, ofta. Vid tandlossningsproblematik eller återkommande blödning behöver rengöringen nästan alltid vara mer noggrann och mer individuellt anpassad. Det kan handla om rätt storlek på mellanrumsborstar, mer tid vid tandköttskanten och regelbunden uppföljning hos tandläkare eller tandhygienist.
Det betyder inte att man “gör fel” om man får problem. Vissa har större individuell känslighet på grund av ärftliga faktorer, saliv, bakterieflora, rökning, sjukdomar eller läkemedel. Men ju mer noggrant plack/biofilm tas bort, desto bättre förutsättningar får tandköttet att läka.
Ja. Infärgningstabletter kan vara ett enkelt sätt att se var plack finns kvar efter tandborstning. Tabletterna färgar in beläggningar så att du tydligare ser vilka områden som behöver borstas bättre.
Exempel är infärgningstabletter från TePe eller liknande produkter. De kan vara särskilt användbara om du ofta får blödande tandkött, tandsten, karies eller om du vill kontrollera din borstteknik hemma.
• Borsta två gånger per dag med fluortandkräm, gärna morgon och kväll.
• Borsta cirka två minuter och var noggrann vid tandköttskanten.
• Rengör mellan tänderna en gång per dag med tandtråd, mellanrumsborste eller mellanrumssticka beroende på hur dina mellanrum ser ut.
• Spotta ut tandkrämen men undvik kraftig sköljning så att fluoret får ligga kvar längre.
• Anpassa rutinen individuellt om du har kariesrisk, tandsten, blödande tandkött, implantat, broar eller tandlossningsproblematik.